22 november 2012

Fika med Martin

Jag valde café och återigen blev det Chez Madame, inte bara för att jag tycker om att fika där utan också för att det ligger relativt nära mitt hem. Med andra ord valde jag nog automatiskt plats lite av lathet, nästa gång vill jag besöka ett café jag aldrig varit på tidigare.

Martin och jag hade bestämt möte klockan fyra. Jag var först på plats och passade på att köpa en sojalatte medan jag väntade. Fem över fyra kom Martin, som i förväg hade skickat två bilder på sig själv så jag skulle känna igen honom. Vi inledde ganska snabbt en diskussion om det här fikaprojektet samt vad det innebär att träffa nya människor. Hur man kan träffa nya människor, och att det inte alltid är så enkelt. Jag sa att jag antagligen inte skulle nappa på ett projekt som det här, i alla fall inte innan jag själv startade den här sidan. Men om jag skulle svara, hur mycket skulle det bero på avsändaren? Hur mycket skulle det bero på mina fördomar om hur jag föreställer mig att personen på andra sidan internet är? Är det större chans att jag vill fika med en okänd människa om jag märker att vi har samma intressen? Jag vet faktiskt inte...

Martin berättade att han har jobbat på olika vattenverk och jag passade på att ställa frågor om det jag inte vet om vattenverk – alltså det mesta. Bland annat lärde jag mig att vattnet i Trelleborgstrakten inte behöver renas speciellt mycket alls. Vi snuddade vid ämnet reklam men pratade desto mer om kläder, normer och dagens leksaker. Martin drack chokladmjölk och visade mig också hans gamla hemsida från -98, som konstigt nog låg orörd kvar på samma plats som då. Hans hemsida påminde ganska mycket om min egna hemsida (som fanns hos Passagen) från samma period. Det var något visst med att sitta hemma och lära sig göra en egen hemsida strax efter att jag precis hade börjat förstå vad internet var. Jag tycker fortfarande det är något visst med gamla hemsidor från 90-talet, antagligen har jag redan drabbats av internetnostalgi! Gamla hemsidor förde oss sedan in på gamla mobiltelefoner och jag pratade varmt om min första Ericsson.

Min påfyllda kaffekopp var sedan länge slut men samtalet fortsatte. Vi pratade om skola, jobb och till och med idrott, mest om vilka idrotter vi sysslat med när vi var yngre (till exempel innebandy). Sen kom vi in på lite mer privata samtalsämnen, vilket fick mig att tänka på att jag verkligen inte vill lämna ut någon här. Heller inte mig själv. Det är heller inte mitt syfte att skriva ner exakt vad vi pratar om, jag är mer intresserad av att se vad som kan ske i mötet med en för mig ny människa. Och förstås att träffa människor jag antagligen inte hade träffat annars.

På två timmar hinns det med en hel del, och hade inte caféet stängt så hade vi nog kunnat sitta kvar ett bra tag till. Jag kan inte annat än att säga som vanligt: ännu en oerhört trevlig och givande fikadejt!! 

Nu kom jag på att jag glömde säga: Ha det fint i Stockholm. Och lycka till!  

Inga kommentarer: