12 september 2011

Fika med Cecilia


Inte heller den här gången kände jag mig speciellt nervös utan snarare enbart peppad. Det som slår mig nu, när jag precis har kommit hem, är att efter alla hittills fikade projektfikor har jag varit så ofantligt peppad att jag knappt kan sitta still. Tänk att en fika kan ge så mycket energi. Det gör såklart alla möten med inspirerande människor – inklusive de jag redan känner menar jag – men ändå är det något speciellt med att träffa någon jag inte alls känner. Nya människor ger alltid nya infallsvinklar och nya tankar, vilket alltid är något positivt.

Ganska exakt klockan fem stegade jag fram till vår uttalade mötesplats. Cecilia stod redan där, i en turkos/svart skjorta precis som hon hade skrivit i mejlet. Vi hälsade och småpratande började vi promenera bort mot Lilla Kafferosteriet.

Cecilia är på tillfällig jobbvisit i Malmö, timmarna innan vår fika hade hon lärt ut Illustrator till ett litet gäng i behov av kunskap. Därtill är hon också illustratör och därför blev det ganska snabbt snack om sådant som relaterar till det. Vi pratade även webb, programmering, datorspel och det fina med att ha en egen ateljé. Jag fick tips på en massa roliga grejer, till exempel Fotosöndag och Stockholm Night Owls, båda dessa är roliga företeelser jag inte visste existerade. Både jag och Cecilia har dessutom erfarenhet av att plugga på ett för oss nytt, och mindre, ställe under tre års tid.

Och ja, återigen fick jag vara med om en fantastiskt trevlig fika!

2 kommentarer:

C sa...

Det var jättekul att träffa dig Karin! Inspirerande och bra. Jag kanske tar och för ditt budskap vidare i Sthlm :)

Karin sa...

Detsamma, det var jätteroligt! :)